Gamla vänner dyker upp

Ikväll bestämde jag möte lite spontant med en gammal kompis jag inte sett på tre år. Jätteroligt! Vi hade massor att prata om.
Visst är det kul med vänner som finns där trots att man inte hörs varje dag?

Först var vi Charles Dickens på Folkungagatan. Efter ett par öl gick vi till Big Ben. Eller nja, jag drack ett par öl, Rickard körde bil och tog alkoholfritt.
Inte ställen jag brukar gå till direkt, men det var trevligt att gå nånstans lugnt och prata.





Rickard, gammal kompis


Direkt när vi kom in till Big Ben frågar bartendern mig: "Hej, Har du jobbat som croupier?"
Jag: "Ehh...joo, men det var vääääldigt länge sen".
Bartendern: "Typ 13 år sen på Odengatan".
Jag:" Stämmer bra. Vem är du?"
Bartendern: "Jag är Zeki, vi jobbade tillsammans".
Då ramlar polletten ner för mig. Zeki var en av orsakarna till varför jag håll ut där. Alltid positiv och trevlig. En kollega jag gillade skarpt. Försvarade mig mot en riktigt häxa till chef.

Jag är mest imponerad att han kunde känna igen mig efter 13 år. Och det gjorde han i loppet av två sekunder. Bra där Zeki!

Zeki, bartender på Big Ben, Folkungagatan
En supertrevlig kille helt enkelt

Båda bilderna är tagna med mobilen. Därav inte bästa kvaliteten.